Återblick: Torsdag 28/9 Litchfield

Återblick: Torsdag 28/9 Litchfield

Knaper frukost. Vi rostar bröd och skjuter säkringar så strömmen går i stugan, och har turen att haffa en anställd som kör förbi utanför just då. Han kommer med en ny brödrost och sen flyter det på med morgonrutinerna. Äter rostbrödet med enbart smör. Vi har inget annat pålägg. Vatten till, eller te om så önskas. Men vi beslutar att stanna en natt till, som planerat, och åka uppåt Darwin igen imorgon bitti.

Det blir en varm dag. Börjar längst bort i parken vid Wangi Falls. Eftersom vi har två barn med oss är alla våra utflyktsmål väldigt lättillgängliga. Det funkar inte att bära runt två överhettade barn som inte orkar eller kan gå själva, så alla besök bör klaras av en 6-åring och helst kunna nås delvis med barnvagn. Nåja. Wangi Falls uppfyller allt detta och vi simmar en stund. Det är lite friskare i vattenfallet än i poolerna men på inget vis kallt. Oliver får åka på pappas rygg ända fram till vattenfallet, det tycker han är kul.

Dags för ett dopp i Wangi Falls, Litchfield.

Äter lunch där. Hälsosam cheeseburgare, australisk grillkorv (de är goda!) och en stor låda med rejält tjocka pommes. Inte tillstymmelse till grönsak. Isabelle klämmer en muffins till förrätt. 

Fika/lunchpaus vid Wangi Falls.

Börjar återfärden till campingen. Andra stoppet är Florence Falls som man når genom att klättra ner för 160 trappsteg. Vi klättrar ner och badar en väldigt kort stund. Jag lyckas bli biten av en fisk! Den nappar tag i en nästan läkt sårskorpa jag har på smalbenet och jag flyger ur badet. Blodet rinner och jag hyperventilerar nästan och undrar vilka hemska bakterier och parasiter och virus och sjukdomar jag nu ska drabbas av. Dock lever jag ännu i skrivande stund, två veckor senare, och såret är läkt.

Jag plåstrar om mig lite och vi tar oss vidare till dagens tredje och sista vattenfall, Buley Rockhole, som är det bästa stället enligt mig och som egentligen är mer av en serie små fall, eller en fors, där man kan sitta och låta vattnet skölja över sig. Inga bitska fiskar där, men däremot några bråddjupa hål mitt i allt ihop, säkert 4 m djupa där folk dyker och hoppar. Det är jättehärligt! Mycket folk dock.

Buley Rock Holes, Litchfield National Park.

Här stannar vi tills det är dags att åka tillbaka, och då kommer faktiskt en rejäl regnskur. Det fullkomligt vräker ner i fem minuter och under denna korta tid sjunker temperaturen till under 30 grader. Skönt! Sen skiner solen igen och ”kylan” varade inte länge.

Kvällens middag blir en repris av gårdagen, minus korven som tog slut igår. Vi lyxar till det med en burk kidneybönor istället. Barnen klagar och tycker det är pest. De vill ha yoghurt och apelsiner, men det finns inte. Då vill de ha mackor istället, och det finns det men bara fem skivor rostbröd som ska räcka till frukost imorrn, så det får de inte heller. Det är lite svältkost faktiskt. Stackars barn!

Kvällen avslutas med en rejäl face-plant av Isabelle i gruset med skrapsår på både magen och benen och en sprucken skärm på telefonen hon höll/använde som ficklampa. Tur det var den gamla. Men den höll i drygt 7 år. Inte illa. Och vi var ju på väg till duschen så det var bara att ställa in henne där och skölja av jorden och gruset och leran. Jippi.

Skärmen höll i sju år, inte illa ändå….
Kommentarer är stängda.